Titta vad jag har fått:

Är de inte helt helt underbara?

Fick dem i försenad 30-årspresent av L idag.

Åh, vad jag tycker om henne!

P.S Ja, detta är en bokblogg, men titta vilka som är målade på tofflorna!

Barndomens bokhylla

Numera har mina föräldrar rensat lite, och flyttat upp bokhyllorna under taket (snyggt, men opraktiskt när man vill ha ner en bok..), men när jag var liten dominerades vår lägenhet (sedan vårt hus) av böcker.

Jag är väldigt glad för det, och framför allt är jag väldigt glad över att mina föräldrar läste högt för mig. Jag tror att det lade grunden för mitt läsande, och jag tror det var orsaken till att jag lärde mig läsa så tidigt. Man kan ju tänka att man ska låta barn läsa själva, inte läsa för dem – men jag vill helt ovetenskapligt påstå att högläsning främjar ”tystläsning”. Intresset väcks, och barns nyfikenhet brukar resultera både i diskussioner om ord och språk och i att man snart själv vill läsa mer – eftersom föräldrarna slutar när det är som mest spännande!

 

I kväll ska jag och min man (pirrigt att skriva, så här två veckor efter bröllopet) åka norrut. Jag tänkte skriva ”hem” men det blir så förvirrande. Först hem till Umeå på fredagen, sedan hem till Malmö på söndagen… Hur som helst ska vi till mitt barndomshem, på en snabbvisit. Mina föräldrar är på semester så vi har FF tillsammans med lillebror (som är 26), och gott om tid att göra det vå åker dit för: umgås med vänner och framför allt gå på K&M:s bröllop. Det ska bli härligt, och en bonus när jag kommer hem är bokhyllorna i källaren. Där trängs min barndoms böcker, och det finns en trygghet i att dra fingret längs dessa bokryggar.

Det var framför allt pappa som läste för mig när jag var liten, vilket gjort att jag tagit över mycket av hans smak. Ture Sventon, så klart, men också Arthur Ransomes äventyr på vatten (Sothönsklubben med flera). Sedan var det ju Tove Janssons alla muminböcker, Den blåser på månen (Eric Linklater), Villervalleböckerna (Bengt Danielsson), och en som jag just nu inte minns vem som skrivit; På hemligt uppdrag i Gobiöknen.

Jag brukar plocka med mig någon bok i taget, när jag är hemma. Muminböckerna har jag själv köpt (eftersom pappa liksom jag är väldigt känslig för att lämna ifrån sig böcker han tycker om), och vissa läser jag med lagom mellanrum när jag är hemma, men lite påfyllning i den egna hyllan blir det allt.

 

Får jag någonsin barn så är en sak alldeles alldeles säker: jag ska läsa mycket för dem!