Igelkottens elegans

Av Muriel Barbery

Tomten kom tack och lov med denna, och jag har förstått på Twitter att jag inte ens är sist med att läsa den. Är glad att det blev av, men jag kan inte egentligen säga att jag är så överväldigad som så många verkar vara.

Visst, jag gillar både upplägg och språk, älskar såklart bokreferenserna och läser den i ett sträck. Men jag kan inte säga att den berör mig. Kanske är det för att jag inte är och aldrig lär bli frankofil – både spanien och england lyser starkare på min himmel, kanske är det bara ännu ett tecken på att jag inte blir berörd av böcker just nu i mitt liv. Eller så passar den bara inte mig. Det är något med distansen till karaktärerna, något med det intelektualiserande över det känslosamma som inte talar till mig.

Med det sagt, säger jag ändå: Läs den. Du får en trevlig stund!

(Det slår mig nu. Kanske har jag blivit kräsen? Vad är det jag är ute efter. Ska fundera lite på det!)

5 responses to “Igelkottens elegans

  1. Visst är det en mysig bok, nu vill jag se filmen..

  2. Jag filar på ett tokhyllarinlägg! Kanske den enda frankofilen som inte kan ett ord franska, men visst smäller det engelska ännu högre.

    • Ser fram emot att läsa tokhyllningen. Jag förstår inte varför jag förhåller mig så sval till så många böcker just nu. Det går inte ihop med att jag kan sitta i tevesoffan och böla till nästan vad som helst…

    • Alltid roligt att läsa någon som tycker tvärtemot gruppkramarna (och den benämningen använder jag med största kärlek till dem/oss det berör!)!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s