Änglavakter

Av Kristina Ohlsson

Den damp ner en fredag och var utläst på söndagskvällen. Kristina Ohlssons trea gör definitivt inte Fredrika Bergman-fansen besvikna. Snarare skulle jag säga att det här är Ohlssons bästa hittills, och då var jag som ni kanske minns väldigt vänligt inställd till tidigare böcker.

Jag gillar den fortsatta historien kring Alex Rechts polisgrupp, individernas historier och gruppens utveckling. Jag gillar att de påverkas att sitt fall, som dessutom berör dem alla tre personligen, och jag gillar som vanligt avsaknaden på alkoholiserade, operalyssnade stereotyper till detektiver.

Jag gillar också berättargreppet, att vi inte denna gång går in i gärningsmannens tankar utan istället får följa en internutredning, följa fallet  i båda ändar – både från början och slut. Att veta slutet från början blir nämligen inte ett irritationsmoment utan snarare ännu ett spänningsdito, tycker jag. Att veta vartåt vi är på väg men inte hur vi når dit.

Nu hoppas jag att Kristina Ohlsson fortsätter att ha samma flyt i sitt skrivande. Längtar redan efter fyran!

2 responses to “Änglavakter

  1. Pingback: Änglavakter av Kristina Ohlsson | Bokbiten

  2. Pingback: Ett halvt års läsning (lite drygt) | En full bokhylla är en rikedom

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s