Category Archives: e-böcker

Som om jag frågat

Av Johanna Lindbäck

Jag har sagt det förr, att jag önskar att Johanna Lindbäck skrivit böcker när jag var 15. Å andra sidan (och det har jag också sagt i någon form) så kanske hennes böcker tilltalar mig så enormt för att hon var 15 ungefär samtidigt som jag var det. Därmed inte sagt att jag inte tror att dagens 15-åringar gillar dem (they better!!).

Vad jag gillar mest:

  • Språket (Hon skriver på norrländska!!)
  • Enkelheten (Hon krånglar inte till det. Temat kan vara vänskap och föräldrars småkriser och då behövs det inte mer. Ingen twist, inga orealistiska nervösa händelseskutt för att författaren inte vågar lita på att det enkla håller)
  • Att hon skriver killar minst lika bra som tjejer

Nu kanske rubriken ”Vad jag inte gillar” är obligatorisk? Men den blir rätt överflödig, så jag skippar. Kanske börjar man känna igen sig lite väl? Kanske kunde man önska sig en vuxnare bok i samma stil? Ja, det gör jag! Men för den sakens skull, och för alla 15-åringars skull, hoppas jag att även ungdomsböckerna fortsätter komma!

Vad Som om jag frågat handlar om? Läs mer här!

Kärleksförklaring

Måste avbryta min tystnad för en kärleksförklaring till e-boken. Efter att på enstaka lediga stunder och lite för sena nätter läst ut The Help (så bra!) blev jag plötsligt sugen på att testa den där tegelstenen alla pratar om. Vips hade jag 800 sidor Hungerspelstriologi i telefonen. Är redan fast!

Tigerkvinnan

Av Katerina Janouch

Cecilia Lund är tillbaka. Gravid och som vanligt dumdristigt orädd. Eller orädd är hon väl inte men något fel är det på henne som gång på gång reagerar med vantro istället för panik när hon råkar ut för hot och förföljelse. Hon förtiger och förtränger och det är ju inte utan att man blir lite arg på henne. Fembarnsmamman liksom!

Mycket riktigt utsätter hon ett av sina barn för livsfara, och bara att läsa om det gör mig kallsvettig. Det är ju också styrkan i Katerina Janouchs deckaraktiga barnmorskeserie, att Cecilia Lunds liv ligger nära ett vanligt familjeliv. Även om Amelia Adamo-inspirerade (gissar jag) mamma Christina och systrarna råkar ut för lite mer än Svenssonfamiljen när det gäller våld och ondska i samhället.

Det kanske märks på mig att jag är lite tveksam till det här, jag hade velat ha lite mer originalitet i intrigen. För mig är Cecilias arbete som barnmorska det intressantaste, och med tanke på att jag läst Janouchs gravidböcker blir jag ju inte förvånad att tanken på hemfödsel dyker upp även här. Intressant visserligen, men kanske en större del av dramat kunnat ligga där istället?

Ett plus är så klart den litterära referensen till Doris Lessings Det femte barnet, som jag blir lite rädd för men ändå sugen på att läsa!

Jag vet inte, jag slukade denna bok liksom de tidigare tre men skriver nog av den som en mellanbok. Ser redan fram emot nästa!

Jag lånade denna bok som e-bok på biblioteket. Den ges ut av Piratförlaget.

Utlovat (eller Eva rasar)

Jag skrev här om en del böcker jag läst och utlovade att återkomma om vissa. Man får väl se de där löftena som intentioner, men när det gäller Cirkeln så är så mycket skrivet att jag inte behöver tillägga mer än att jag sjunger med i hyllningskören och ser fram emot nästa. Trots att det är mer skräckbetonat än jag vanligtvis gillar.

Men en sak som jag måste nämna är alla särskrivningar. Cirkeln var en av de första e-böcker jag läste, så jag blev ärligt talat lite orolig för att alla skulle vara av samma dåliga kvalitet. Så har det nu inte varit, så då måste jag bara berätta att det gick knappast en sida i den boken (och då pratar vi iphone-sida!!) utan en särskrivning. Inte avstavningsfel utan rena och helt galna särskivningar mitt i en rad. Hur kan det förekomma? Jag förstår inte!

Så, nu har jag rasat. Nu länkar jag till bra inlägg om Cirkeln istället:

Bokomaten, Enligt O, Om Cirkeln i DN

Har du bloggat om Cirkeln? Länka i kommentarsfältet vet jag!

Börja-läsa-dag

När alla andra pumpar ut recensioner för att det är recensionsdag börjar jag istället läsa.

Pratar om Sfinx av Christine Falkenland och jag läser den i telefonen. Egentligen hade jag tänkt läsa alla de här artiklarna (som jag inte kan länka till från sagda telefon) om hur biblioteken ruineras på grund av e-boks-lån men istället lånar jag boken från stackars Malmö stadsbibliotek. En sak undrar jag bara: om man slutar låna e-böcker för bibliotekens skull hur ska biblioteken någonsin få reda på hur stor efterfrågan på e-böcker det finns?

Ung nu och då

Läser egentligen Knausgårds första egobok men under några dagar med maratonamning har jag övergett den tunga pocketen för e-bok i mobilen.

Av en slump föll valet på bokhoran Johanna Lindbäck, först Tänk om det där är jag och sedan En liten chock. Båda utspelar sig i Umeå, så jag fick en stor skopa tonårsnostalgi på köpet.

Tyvärr utspelar de båda sig på Östra gymnasiet, den mer anrika skolan där jag valde att inte gå, så helt hemma i miljöerna är jag ändå inte. Däremot är temat mig väl bekant, då anledningen att jag valde ett program som bara fanns på ”Draggen” var att majoriteten av mina högstadiekompisar, -bekanta och -obekanta (men väl kända ändå) inte gjorde det. Precis som Agnes och Gustav ville jag ha en nystart. Var inte mobbad men kände inte att jag var mig själv. Ett bra val skulle det visa sig!

Hur som helst lyckas Lindbäck fantastiskt väl med att beskriva just detta behov, och insikten att var du än reser eller flyttar kommer du inte undan din värsta kritiker (däremot kan du ju ha tur och hamna med mer sympatiska människor)…

Jag gillar ”vanligheten” i de här böckerna, gillar det vardagliga i problemen och den totala avsaknaden av klyschor. Gillar att allt inte knyts ihop i prydlig rosett i slutet och att Johanna Lindbäck kan skriva tonårspojkar och tonårsflickor lika bra. Gillar att Gustav kan ha ett handikapp utan att historien fokuseras på det, och att Agnes har en helt vanlig familj som är precis så perifier som familjen är i den tiden i livet!

Jag gillar de här böckerna, som ni förstår, och jag önskar att de funnits när jag gick gymnasiet. Men jag funderar också: hade de kunnat göra det? Är min igenkänning så hög för att författaren och jag är ungefär jämngamla? Har vi båda bearbetat vår tonårstid och dragit ungefär samma slutsatser och lärdomar?

Jag menar, jag minns det som att de ungdomsböcker jag läste alltid kändes lite fel. Visserligen kom en hel del av dem ur mammas gamla bokhylla, men jag minns inte att det fanns särskilt många bra nya ungdomsböcker som jag verkligen kunde relatera till under de här åren (sena 90-talet).

Minns jag fel, hade jag dåliga boktipsare eller är det ett ofrånkomligt dilemma? Inte förrän ens egna jämnåriga skriver om ungdomsåren kan man verkligen relatera? Eller är det så att man måste ha en viss distans för att se hur det faktiskt var?

Vilka ungdomsböcker relaterade du till?

Hitta e-boken!

Har liksom Petra svurit över dåligt utbud och meckig sökfunktion när det gäller e-böcker, så gissa om jag blev glad när jag läste på en av mina favoritbloggar att någon tagit tag i saken. Kolla in: Hitta e-boken

* Och nu sitter jag och funderar på om det är ok att skriva ett sådant här inlägg som det första efter massakern i Norge och bestämmer mig för att det är det för jag vet fortfarande inte hur man hittar ord för något så hemskt. *