Kategoriarkiv: Viktigt

Breaking news

Jag köpte INTE EN ENDA bok till mig själv på mässan. Förstår ni hur många bokköp jag har innestående nu? Va, va, va?

Bokresa minsann!

Ni har väl inte missat det här superroliga initiativet? Jag har anmält mig lite preliminärt och hoppas att arrangörerna tycker att det är ok att lilla bokhyllans allra yngsta innehavare hänger med.

Ses vi i så fall där?

Barnkläder berör

Den som missat debatten kan följa länkar och läsa in sig här!

Prata om det!

Har ni följt #prataomdet på Twitter?

Om inte kan ni läsa på lite här, och här, för detta kommer det definitivt att pratas om.

Kanske kommer jag också att prata om det mer, jag har inte bestämt mig ännu.

Lite nyheter, eller sanningen om bokmässebabyn

När jag var på bokmässan skojade jag om vem som skulle ha ett spädbarn med sig nästa bokmässeträff (Maria hade det i år, jag hade det förra året). Vad jag inte visste då var att det ser ut som att det blir jag.

Idag hos barnmorskan fick jag höra ett litet hjärta slå, så nu vågar jag tro på att det inte är en 15 veckors magsjuka jag dragits med…

Om gruppkramar och uppnäsor

Jag var hemma med sjuk son i nästan en vecka och hade i princip ingen datortid. Därför är jag möjligtvis lite sen på det när jag tar upp den här diskussionen. Igen.

Vixxtoria sätter lite press på mig genom att påpeka mina egna dubbla roller – jag bloggar ju här som privatperson och recenserar, om än mycket oregelbundet, ibland böcker för Skånska Dagbladet.

Med det sagt ska jag också säga att jag inte ser mig som en recensent. Jag är alltid osäker när jag recenserar för tidningen, för jag tror att jag som många andra är lite rädd för de där ”riktiga läsarna” (alltså de som patenterat sin rätt att läsa och tolka böcker). Det har ju blivit så, en klasskillnad mellan kritiker och glada amatörer.

Om man menar att den första kategorin är påläst och professionell medan den andra drivs av enbart läsglädje så tycker jag egentligen inte att det är fel att skilja de två. Det är när man börjar värdera det ena och det andra som det blir intressant, för att inte säga lite otäckt.

För vem är det kritikerna skriver för egentligen? Jag kan tycka att medan de borde vara menade att skriva för oss läsglada blir det kanske inte alltid så. För hur många läslusar ryggar inte för tidningarnas kultursidor? Jag tror att det är där de glada amatörerna haft utrymme att växa sig så populära. Visst kan det verka gruppkram när hela bokbloggarvärlden börjar lära känna varandra och dessutom ofta tycker samma sak, men som Lyran påpekar: hur ser det ut bland proffsen? Precis likadant, och de är dessutom en mer exklusiv och uteslutande skara – så medan ett fåtal är inne är en stor massa utanför.

Nu låter jag kritikerfientlig, vilket jag egentligen inte är. En bra recension ger en extra kunskap, en känsla av att ha gått på djupet med en bok och ofta många nya insikter. Proffstyckarna har inte ensamrätt på bra recensioner, men visst kan man förvänta sig något mer av den som har betalt för att läsa och recensera än den som gör det på fritiden.

Som journalist händer det inte sällan att jag blir irriterad när någon helt utan utbildning eller erfarenhet ska in på mina tassemarker – vad händer med vårt yrke om folk (ofta inte ens arbetsgivare) inte värderar journalistutbildningen? Så jag kan absolut förstå proffstyckarnas oro om tidningar börjar vända sig till outbildade ”glada läsare” utan kvalifikationer att visa på, för att få sina recensioner (kvalifikationerna i fråga kan ju i och för sig vara väl utförda recensioner på en blogg!). Men så länge vi lever sida vid sida ser jag ingen anledning att sätta näsan i vädret.

Kritiker; Inspireras, och gläds åt att så många fler än du älskar att läsa böcker!

Och bloggare; respektera recensionsdatum, var tydlig med att även om du är tacksam för dina gratisböcker läser du dem med ett kritiskt öga, och inte minst: njut!

Här benar förresten Bokmania på ett bra sätt upp en del av många påståenden om bokbloggare som cirkulerar!

Bokbloggarnas litteraturpris

Svenska akademien har sitt pris, förläggarna har ett och bokhandlarna ett annat. Därför känner Petra och KlaraJohanna på Breakfast Book Club att det bara saknas ett enda pris så här i Nobel- och Augustipristider;  bokbloggarnas egna litteraturpris.

Och de har instiftat ett sådant från och med i år 2010. KUL!

Så här går det till:

Alla svenska bokbloggare får nominera fem svenska eller utländska böcker var (de ska dock finnas översatta till svenska), utgivna från och med november 2009 till november 2010 (priset delas ut och tillkännages i samband med Stora kulturbloggprisets gala den 27 november). Böckerna ska vara poängsatta så att årets bästa får 5p (fem poäng), den näst bästa får 4 p (fyra poäng) osv. De fem titlarna med högst totalpoäng slutnomineras och alla bloggläsare kommer därefter att rösta fram vinnaren av Bokbloggarnas litteraturpris. Nomineringstiden startar nu och pågår till och med 24 oktober. Röstningsperioden kommer att vara under två veckor i början av november. Vinnaren kommer annonseras och priset delas ut i slutet av november!

Du nominerar genom att maila dina fem titlar samt adressen till din bokblogg till  brfstbookclub@gmail.com eller genom att svara i kommentarerna till det här inlägget. (Alltså inte inlägget du läser nu, utan inlägget du kommer till om du klickar på ”det här”)

Nu är det bara att börja klura på vilka man ska nominera!

Verklighet och fiktion

Ett mål uppnått; ett snack med Stina och Carin Wirsén (kolla lilla bokhyllan, kan inte länka från telefonen)! Nu väntar vi på intressant scenframträdande med Karin Alfredsson och Katarina Wennstam om faktabaserade spänningsböcker. Sen bloggträff, jag börjar bli pirrig!

Den första boken

Johanna på Breakfast Bookclub har skrivit om de första böcker som betydde något för henne här.

Hon fick mig att minnas en sommarstuga som vi hyrde i många år under min vuxenblivelse. Det ligger på en ö i Blekinge skärgård och i mitt elva-tolvåriga tycke alldeles för långt från kompisar och civilisation. På övervåningen där jag och min lillebror huserade fanns en bokhylla. En typisk sådan där sommarstugebokhylla där sönderlästa deckare, övergivna pocket och en och annan klassiker trängs (Clownen Jac, den finns väl i ALLA sådana hyllor? Jag har inte läst den, har ni?).

Jag hade då, och har egentligen inte nu heller, ingen uppfattning om huruvida det var ”fin” litteratur som stod där. Minns inte heller att mamma eller pappa kommenterade den eller att vi alls pratade om den. Kanske fattade de inte att jag låg uppe hela nätterna och läste, eller så trodde de att jag läste låneböckerna från biblioteket i Karlshamn (det gjorde jag också, men de tog ju slut så snabbt).

Hur som helst minns jag känslan av de där böckerna mycket väl. Många av dem läste jag flera gånger eftersom vi hyrde den där stugan flera somrar i rad. Den jag minns allra tydligast hette just Johanna. Omslaget var inte helt olikt pocketomslaget till diktantologin Kärlek och uppror (minns ni den, åh vad jag älskade den!?) så jag har svårt att veta om jag blandar ihop dem. Jag tror i alla fall att det var tegelstenar även på denna, och att namnet var skrivet i någon spretig stil. Boken handlade om en tjej som hade det jäkligt tufft i livet. Hon var nog äldre än jag, och hamnade i vad som kallades obsklass. Hennes mamma söp och ingen förklarade för henne vad det var när hon fick mens och ja, det var misär som ni förstår. Medan jag skriver det här får jag en gnagande misstanke om att jag blandar ihop den här boken med ytterligare en på den där hyllan. Det måste ha varit en hel del socialrealism för unga vuxna där.

Är det någon som känner igen något av ovanstående och kan hjälpa mig med korrekta titlar och författare så vore det spännande (efter lite googlande hittar jag författarnamnet ”Renate Welsh” vilket får klockor att ringa. Kan vara den boken!). Annars får jag helt enkelt bevara den där känslan av att ha upptäckt ett titthål in i den riktiga världen. Tack och lov upptäckte jag så småningom att det fanns många aspekter på den där världen, och att inte alla var fullt så hårda.

Lite senare, det måste ha varit nian eller början på gymnasiet, så fick mamma låna Ingrid Sjöstrands Törnrosa, feernas tid av en väninna. Vet inte om hon gav den till mig eller om jag snodde den, där kan vi i alla fall snacka om ögonöppnare. Den boken betyder fortfarande fantastiskt mycket för mig. Liksom uppföljarna.

Vilka böcker var viktiga för dig?

Mitt val

Idag finns det väl bara en sak att säga: Iväg med dig! Se så, gå nu. Gå och rösta!