Medan andra sysslar med eftervalsanalys pågår eftermässnacket för fullt i bokbloggarvärlden. Jag lånar en enkät av Ooof:
Kvantitet: 13 barnböcker (varav 6 recensionsexemplar), 1 målarbok, 5 bokrelaterade leksaker till sonen, 1 ungdomsbok (gratis från Fritz & Ståhl), 4 vuxenböcker varav 2 recensionsexemplar, 1 present till maken och 1 gåva från F&S (mer om dem sen) + 2 vuxenböcker inhandlade på Pocketshop på väg hem (Hennes mjukaste röst av Bengt Ohlsson och Dödgrävarens dotter av JCO, båda bokcirkelböcker). en stor del av bokhögen går att se här! 7 seminarier (tror jag) 1 monterprogram och 1 scenprogram. Tre bloggträffar varav en fika, en middag och ett bokbloggarcafé. Samt en bokcirkel till frukost.
Kvalitet: Seminariet om pojkar i barnböcker var intressant, Nadime Gordimer var smått fantastisk och bloggträffarna oerhört roliga. Bästa mässan hittills, även om jag tycker att det afrikanska temat var lite blekt. Hade väntat mig mer… känsla tror jag!
Färg: Rött. Allt jag hade på mig fick jag matcha med mina röda Converse.
Första planerade boken: Hmm.. Planen var spontanshopping så det är en omöjlig fråga att svara på. Men första inköpet var nog 4 Vem-böcker för att ha något för Wirsénskorna att signera.
Första spontanboken: Ett verkligt spontant inköp var Är det saltmannen som maken pratat om och som jag passade på att köpa när jag sprang förbi den i någon av seriemontrarna. Den är en garanterad skrattfest!
Sista boken: Jag hittade denna fina abc-bok första dagen och avfärdade den med att ”det är ju ingen riktig bok”. Sedan tänkte jag på den av och till, den är så perfekt för sonens intressen just nu (peka, fråga, peka, fråga igen), och kollade upp vad den kostade att beställa på nätet. Sedan sprang jag in och köpte den under en blixtvisit på söndagen, för mässpriset var betyyydligt billigare. Nu ligger den i julklappshögen så schhhh.. skvallra inte!
Bästa boken: Återstår att se.
Jakten: Efter att ha hört en spännande seminarieintervju med botswanska författaren Unity Dow jagade vi förgäves hennes böcker. Till slut lyckades vi faktiskt fråga henne själv, och det visade sig att hennes australiska förlag missat att skicka böcker. #fail
Irriterad över: Att det kändes som att Afrika trots allt hade en sådan liten roll på mässan. Har jag fel? Missade jag det viktigaste?
Det jag inte köpte: Det var ju den där julkalendern. Bokiamontern hade en Muminkalender med en figur under varje lucka. Den var fin och förvånansvärt odyr, och tog som snabbt slut innan jag kommit till beslut.
Frågan: ”Vart ska vi nu?”. Min ledsagare, bloggminglaren utan blogg, fick stå ut med den måååååånga gånger.