Tag Archives: om bloggar

Varför denna blogg?

Frågan är ju ganska rak, även om debatten har många spår, så jag försöker svara på den. Risken är dock att svaret blir mer krokigt, så hav tålamod!

Jag bloggade inför vårt bröllop. Bara för gästerna och inget avancerat, men från att ha varit mottagare blev jag avsändare och jag gillade det. Man kan ju argumentera att jag genom mitt jobb har varit avsändare i många år, men då handlar det ju om mitt professionella jag och nu handlade det plötsligt om mig. Samtidigt var jag inte alls beredd att skriva en allmänprivat blogg om mig och mitt, jag var ivrig läsare av bokbloggar och jag var dessutom i skriande behov av att strukturera mitt läsande. Så så blev det.

Från början var bloggen mest en läsdagbok, och jag famlade i försök att hitta läsare. Hur skulle man göra? För min del blev svaret att vara social, vilket passade mig bra. Genom att mingla på andras bloggar, kommentera och vara med i diskussioner så kom jag upp i ganska stabila om än inte särskilt imponerande läsarsiffror. Det är kul, tycker jag, och egentligen eftersträvar jag inte mer.

Men frågan om recensionsexemplar dök upp. Såklart. När man läser så många bokbloggar som jag gör inser man ju snabbt att alla inte väntar på pocketupplagan, och det är väl ofrånkomligt att man som bokälskare inte börjar fundera över vem som är ”berättigad” att läsa böckerna i förväg (och ja, gratis!) och inte.

Som sedan länge anställd på dagstidning med kulturredaktion är min inställning till gratisböcker möjligen någon mindre dramatisk än andras. Framför allt har jag ju oberoendetanken i ryggmärgen, och har helt klart för mig vilken industri recensionsutskick är för de stora förlagen.

Däremot hade jag svårt att tänka mig att min lilla blogg skulle vara värd så mycket. Jag trodde nog att andra bloggare hade betydligt fler läsare och att förlagen skickade dem böcker ”bara sådär”. Det var först när jag insåg att den allra största majoriteten faktiskt kontaktade förlagen och erbjöd sig att läsa och recensera som jag insåg att jag också kunde göra det.

Så jag skickade ut några trevare. Berättade vem jag var, och hur många läsare jag hade, och fick en del positiva besked. Sedan dess har jag fått fler läsare, och förlagen har blivit mer medvetna om bokbloggarna, så nu händer det att jag blir kontaktad med förfrågningar om utskick. Kul, tycker jag, även om jag inte sällan svarar att det inte är min typ av bok eller att jag nog inte kommer att hinna. Jag är alltid tydlig med att jag respekterar första recensionsdatum, men aldrig kan lova att jag inte väntar både veckor och månader innan jag hinner läsa och recensera. Som obetald frivilligbloggare tycker jag att det är rimligt, även om jag ibland ändå låter mig stressad av att ”alla” läser en bok som jag fått prioritera bort.

Jag ber om böcker som jag av olika anledningar blir nyfiken på. Det kan handla om en författare jag redan känner väl till, eller om det motsatta – en debutant vars titel och ämnesval lockar mig. Det kan handla om böcker jag tipsats om,  eller böcker jag hört talas om i olika forum. Jag beställer naturligtvis inte en bok om jag tror att jag kommer att hata den, däremot kan jag mycket väl chansa och hoppas på att bli överraskad. (Här skrev jag lite om att bara beställa bra böcker)

Gillar jag inte en bok, eller misslyckas med att ta mig igenom den, så skriver jag det. Jag försöker vara saklig, men kan säkert vara hård i något fall. Visst är det jobbigare att såga en bok från ett litet förlag, då jag inser att det drabbar hårdare, men jag vill att framför allt mina läsare men även förlag och författare, ska känna sig trygga i att jag skriver vad jag tycker, utan andra hänsyn.

Jag uppfattar inte bokbloggare i allmänhet som fega. Kärleken till böcker präglar bokbloggosfären. Däremot har jag tidigare klagat på en viss naivitet, som tar uttryck i överdriven tacksamhet mot förlag som skickar böcker. Jag tror att det är viktigt att förstå sin egen roll, och jag tycker att snarare än köpta finns det väl en risk att vi allihopa blir lite förslöade i vårt läsande. Vi läser de nyutkomna böckerna från de stora, alternativt sociala-medier-duktiga, förlagen och stressar fram recensioner för att hinna läsa vidare in nästa.

Och vad gör vi åt det? Jag vet inte. Alla måste få läsa de böcker de vill, och blogga så som de vill. Kanske kan de diskussioner som pågår just nu uppmuntra någon att bli mer självständig i sitt läsande, kanske ger det litegrann sig själv i takt med att även bloggläsarna blir mer kräsna och föredrar originalitet framför likriktning.

Fördelen med bloggar är ju också att de kan existera helt oberoende av läsare. Den som vill kopiera baksidestexter och klistra in omslag kan göra det, ingen betalar för det, ingen är tvingad att läsa det. Och om förlagen vill skicka böcker till dem är det förlagens ensak. Just detta, att utrymmet för bloggar är obegränsat, tycker jag också är en aspekt i pratet om ”finbloggar”. Självklart finns det bloggar i mitt flöde som jag föredrar att läsa framför andra – konstigt vore det annars. Det beror på hur bloggaren skriver, och vad bloggaren skriver om, och bland dem finns det både sådana som får massor av recensionsexemplar och sådana som är för lata för (eller av princip låter bli) att beställa dem.

Faktum är att jag oftare hoppar över inlägg som är rena recensioner. Självklart finns det recensioner som väcker mitt intresse, och har jag själv recenserat en bok vill jag gärna se vad andra skrivit om den. Har jag däremot planerat att läsa en bok så brukar jag hoppa recensionerna. Jag ser ju rubriker och kommentarer och har nog en ganska bra uppfattning om vad bloggarna tycker om boken, men brukar mest skumma för att inte riskera att bli för påverkad. De inlägg som oftast rycker tag i mig är sådana med spännande teman och funderingar som antingen är helt nya för mig eller tar upp något jag själv klurat på.

Lite motsägelsefullt är det då att jag själv tenderar att rada recensionsinlägg på varandra. Jag har en massa temainlägg som jag vill skriva, men tiden räcker liksom inte till. Den blogg jag önskar att jag hade innehåller nästan bara sådana texter, men tills småbarnsåren är över och karriären stabiliserat (yeah, dream on) sig så kan jag inte lova något.

Det här blev däremot ett riktigt långt inlägg. Den som orkat läsa hela vägen hit förtjänar medalj och får gärna kommentera. Jag har inga illusioner om att debatten kommer att fortgå i någon större utsträckning här, den äran tycker jag att de som startar den eller snabbt är med på tåget gott kan ha!

Förresten: Länkar

Jag har väl inte länkat till alla som var på bloggträffen på torsdagen?

Här är hela listan:

En bokcirkel för alla som arrangerade det hela, Arina, Lyrans Noblesser, Calliope Books, Bokomaten, En full bokhylla är en rikedom, Marias Bokliv, Bokbabbel, enligt O, Breakfast Book Club, Fiktiviteter, What You Readin?, Booky Darling, Anna Ljungdal’s Blog, och dagarna går…. Sedan tittade faktiskt Jan i Varberg förbi för att – som han sa – se om vi var på riktigt. Det är vi!

På middagen på kvällen fanns ju också Ooof, Helena och Jessica från Bokhora, Pia Printz, Malin the writer, Boktoka. Och.. känner på mig att jag glömt någon/några. Hjälp mig!

Festligt värre

Jag var förresten på fest igår. Lilla bokhyllan var också med, och vi hade båda fantastiskt trevligt!

Vill du vara med?

Vixxtoria har skrivit ett inlägg som jag önskar jag att jag hade läst när jag började blogga. Därför delar jag nu med mig av det till er som eventuellt är i den fasen:

Läs!

Diskussionen föddes i spåren av det Beautiful blogger award som cirkulerat i bokbloggarvärlden. Jag tänkte faktiskt skriva ett inlägg om det där, för innan jag själv fick en utmärkelse av Annika så funderade jag en hel del på det där med mitt bekräftelsebehov.

Varje gång jag såg ett inlägg om att någon fått utmärkelsen och nu skulle nominera sju nya så hoppade nämligen hjärtat till lite, och varje gång jag inte hade fått den så deppade jag lite.

Det är jobbigt att erkänna för de coolaste är väl de som knappast ens märker huruvida de får uppskattning eller inte. Så är det ju här i livet, så det är så klart likadant i bloggvärlden, men nog känner jag mig ändå ganska trygg i att jag knappast är ensam om att uppskatta uppskattning. Frågan är bara vilken slutsats man ska dra av det. Ska man ge till de som är coola men bra, eller till dem som så att säga behöver det mest?

Vissa väljer att stå utanför, just med hänvisning till att det bara är en klubb för inbördes beundran. Jag för min del valde att kolla väldigt noga vilka av mina favoriter som inte fått något award och försöka välja ut några av dem. Ofta gillar man ju något/någon men glömmer bort att tala om det, och då kan en liten puff i form av ett ganska fånigt ”kedjebrev” vara en bra påminnelse.

Här är förresten alla bloggar jag följer, så ni förstår att det är svårt att visa alla kärlek!

Så vackert!

Jag blev så himla glad när jag fick denna finfina utmärkelse av Annika som har Annikas Litteratur- och kulturblogg .

Här är motiveringen: ”Full bokhylla är värd en award bara på grund av bloggens namn: En full bokhylla är en rikedom, men naturligtvis är detta inte allt. Eva skriver intressanta inlägg som jag läser med stort intresse även om vi inte på något sätt delar boksmak. Dessutom är bloggen stilren och lättnavigerad.”

Tusen tack! Det är nästan extra roligt att få detta erkännande från en som inte delar ens smak. Då känns det som att jag inte bara skriver för likasinnade!

Jag hittade till Annika via hennes Bokbloggsjerka, ni har väl sett den?

När man har fått denna utmärkelse måste man:
– kopiera in awardbilden i din blogg för att visa att du har fått den
– tacka och länka till den som nominerade dig
– nominera sju andra bloggare och länka till dem
– berätta sju intressanta saker om dig själv

* * *

Ok. Detta att nominera andra hade inte varit så svårt om det inte varit så att den här utmärkelsen guppat runt i bokbloggarvärlden ett bra slag nu och det känns ju roligast att nominera sådana som inte ännu fått den (det kan hända att jag missat att någon redan blivit uppmärksammad, då får ni ha tålamod med mig!).

Sju favoriter:

1. Min kollega Peter har nyligen börjat blogga om böcker här. Han skriver intressant och välgrundat med fokus på klassiker – något jag själv inte läser så mycket. Han är så påläst att jag ofta skäms lite över mina egna snabbt ihophafsade inlägg men försöker se det som en motivering och framför allt en inspiration.

2. En helt annan typ av bokblogg är denna, som jag alltid läser med glädje. Barnboksprat drivs av flera skribenter men gemensamt för dem är att de alla skriver läsvärt och ofta tar upp teman och fenomen som intresserar mig som småbarnsmamma och barnboksälskare.

3. Och när vi ändå är inne på barnboksbloggar får vi ju inte glömma Bokunge! Den drivs av flera drivna och engagerade bloggare som alla verkar ha stenkoll på det senaste i barnboksbranschen. En av grundarna är ju Onekligen-Lisa, så hon får ett litet specialomnämnande här också. Hennes blogg läser ni väl, hoppas jag!?

4. Så slänger jag in en blogg som alls inte har med böcker att göra. Kurrylin är en blogg jag alltid läser med spänning. Karin har alltid intressanta reflektioner att komma med, och även om jag ofta håller med henne bidrar hon inte sällan med nya infallsvinklar för mig.

5. På samma tema (feminismen om någon undrar) finns i min bloggläsare denna pärla. En pinsamhet i sammanhanget är att jag faktiskt ännu inte läst boken med samma titel som bloggen. Det har bara inte blivit av. Men alltså, notera ordvalet; ÄNNU. Bonusblogg: En av författarna driver också Grannfrun, om barnböcker, som är mycket läsvärd.

6. Sedan måste jag ju tipsa om Linda som ha Nu när du finns. Som så många andra började jag följa henne när bloggens huvudperson Jack ännu inte fanns. Nu finns han och Linda skriver roligt om livet som nybliven mamma. Hon är nog så långt ifrån mig, personlighetsmässigt, som man kan komma och kanske är det därför det är så kul att läsa hennes inlägg!

7. Bäst att avsluta i böckernas värld; och med en relativt nystartad blogg. Det är Breakfast Bookclub, som drivs av bland annat En annan sida-Petra. Jag tyckte det var så tråkigt när Petra lade ner sin bokblogg, och blev således mycket nöjd när hon startade en annan!

Puh! Det där var svettigt, men jag tycker jag fick ihop en mycket bra lista! Bara godingar där!

Nästa uppgift är ju inte lättare. Tur att det är jag som avgör vad som är intressant och inte i sammanhanget. Alltså:

1. Jag har bytt plats med mina föräldrar. De är uppvuxna i Lund men har bott större delen – om inte hela – sitt vuxna liv i Umeå. Själv bor jag i Malmö men räknar mig som norrlänning. Inom några veckor kommer jag dock att förlora mitt barndomshem, men plötsligt bo på bussvägsavstånd från mamma och pappa.

2. Min son är döpt efter en rocksångare. Diskussionen som föregick hans namngivning handlade om huruvida det är elakt att döpa någon efter en storvuxen skäggig man som ständigt bär kaftan. Vi kom fram till att han får leva upp till det…

3. Jag har sjukt selektivt minne. Å ena sidan minns jag när gamla klasskompisar fyller år och vad jag fick i julklapp när jag var sju. Å andra sidan kan jag inte lära mig de enklaste låttexter utantill och vet inte vad någon kändis heter.

4. Trots att jag ändå inte vet vad kändisarna heter kan jag irritera mig en hel film om jag inte kommer på i vilken film jag sett en skådis tidigare. Detta är ett släktdrag och det är egentligen galet osannolikt att min man blev just min man efter att han sett film med mig mamma och mormor.

5. Jag kan inte sjunga.

6. Jag sjunger ändå i kör. Det är en fantastisk kör och jag är så glad att jag tog mod till mig och gick med!

7. Jag tror ofta att jag vill skriva en bok men har hittills inte kommit längre än så.

Intressant va?

Bloggstress

Jag skulle kunna läsa bokbloggar hela dagen, men jag mååååste städa. Nu.

Bara inte Arne Dahls Elva låg uppslagen på bordet och lockade så. Pust. Bäst att skriva en lista. Det hjälper alltid.

Planen:

Städa till 12. Äta lunch och läsa till 13. Städa till 15 då en kollega kommer över för lite planering. Klockan 18: middag hos vänner.

Ser väl ändå ut som en ganska bra ledig dag?

Koll på bloggar

Jag har vid det här laget över 30 bokbloggar på min lista på Bloggkoll, utöver alla andra bloggar (politikbloggar, journalistikbloggar, allmänna bloggar och så vidare och så vidare) så det här börjar likna ett heltidsjobb. Redan medan första maskinen tvätt var igång tänkte jag plita ner mina läsupplevelser under helgen (2 böcker samt en massa NY-tips) men först skulle jag läsa lite bloggar… Nu ska jag ner och tömma andra omgången innan jag kan skriva om Fågelbovägen 32.