Etikettarkiv: Ulrika Knutson

Mitt livs bokhylla

Johanna har presenterat sitt livs bokhylla. Alla andra har typ också gjort det, så jag får väl haka på (men fasen vad svårt det är!!).

1. Mimmis bok av Viveka Lärn (då Sundvall). Den går inte att bortse från för det var när jag läste den som jag insåg att jag älskar att läsa. Jag fick den av mormor sommaren -86 och läste ut den (en tegelsten då den samlar flera böcker om Mimmi) på så kort tid att mormor blev lite förnärmad. Hon hade nog sett framför sig att den skulle vara hela sommarlovet.

2. Pellaböckerna av Anna Lisa Wärnlöf (Claqué). Jag vet att jag tjatar om dem, men rota fram dem i bibliotekets magasin och läs dem vetja! Om man bara får ha med en bok får det bli Pella i praktiken, för någonstans djupt inne i mig tror jag att det var när jag läste den som fröet om att bli journalist slog rot.

3. Den tionde sånggudinnan av Carina Burman. Den här fick jag i studentpresent av en av mammas kollegor och den satte helt klart igång något inom mig. Dessutom är den fortfarande en av de bästa böcker jag läst.

4. Kvinnor på gränsen till genombrott av Ulrika Knutson. Den här boken öppnade mina ögon för så många fantastiska författare att den bara måste vara med. Klara Johansson, Elin Wägner, Fredrika Bremer, ja ni hör ju.

5. Knacka på av Anna-Clara Tidholm. Den får representera all bra barnlitteratur jag läser sedan jag blev mamma. Barnböcker är verkligen en passion och någonstans gror det nog en barnbok i mina fingertoppar. Vi får se.

Bokkedja

Det här är en lite rolig utmaning!

Jag har klurat ett tag på vilken bok jag ska utgå från och kommit fram till:

1. Pappan och Havet av Tove Jansson. Det är en favorit bland muminböckerna, som i sin tur är favoriter alla kategorier. I Pappan och Havet blir muminfamiljen lite mörkare, lite mer normal kanske man kan säga, med längtan, växtvärk och oenighet. Här är många av de vanliga följeslagarna borta och vi fokuserar på kärnfamiljen, med Lilla My och Morran som utomstående betraktare. Jag minns att jag som tonåring kände igen mig så väl i Mumintrollets längtan efter det vackra, efter det ouppnåeliga, och jag har i vuxen ålder varit både den hemlängtande, trygghetssökande Muminmamman och den uttråkade frustrerade Muminpappan. Och visst har man också varit Morran. Utanför, längtande, omöjlig och bara olycklig. Morrans utanförskap får mig att tänka på:

2. Inte som andra döttrar av Deborah Spungen. Det var också en tonårsfavorit, som jag läst om ett antal gånger även om det var ett bra tag sedan nu. Jag minns att jag slukades av Nancy Spungens öde, både för att hon var ett namn man hört och läst om man flörtat med punkvågen som kom tillbaka under 90-talet, och för att hennes komplexa personlighet beskrevs så kärleksfullt mitt i all sorg och förtvivlan. Det var också kvinnoöden, mor och dotter och deras kamp. Jag måste säga att jag alls inte minns fadersfiguren i historien även om jag vet att han fanns i bakgrunden. Var hon inte alls hans problem? De här tankarna leder mig fram till en av mina mer nutida favoriter:

3, Kvinnor på gränsen till genombrott av Ulrika Knutson. Jag var och såg pjäsen ”Jösses Flickor” på Malmö Stadsteater igår, så den här boken ligger nära till hands. Har ni inte läst den så GÖR DET. Den handlar om Fogelstakollektivet där kvinnor lärde sig att bli medborgare och fick självförtroende nog att stå upp för sin sak. Den handlar om rösträttskämpar från olika samhällsklasser och olika politiska skikt, och om jag inte tänkte avsluta bokkedjan här för denna gång så skulle jag kunna gå vidare i oändlighet, för den har öppnat mina ögon i sin tur för så väldigt många författare och böcker jag annars inte skulle ha läst.